You don't mean a shit..
För helvete.. Jag orkar inte, pallar inte mer. Så fort ja kliver innan för dörren till de här jävla huset så rasar allt.
Jag klarar inte av skiten mer nu. De gör mej galen. Jag älskar dej mamma, men ja måste bort härifrån. Jag kan inte vara kvar här.. Alla dessa jävla minnen.. Alla saker.. Alla lukter.. jag pallar inte.
I morgon e' de jag som ringer till min kontaktperson & fixar lägenhet. Ja står inte ut här längre.
Inte en jävla sekund..
Jag blir förvånad.. Till&me rädd för mej själv ibland. Nej, jag BLIR rädd för mej själv. FÖR ofta.
Tankar som ja inte vill tänka. Jag får psykbryt & fan vet ja är kapabel till att göra snart. De har gått så långt över gränsen att de inte finns något annat längre. & drömmarna jag drömmer. Så äckligt hemska & ändå vaknar ja me ett leende på läpparna. Tills jag inser att jag är här, att allt e' precis som de va när ja gick & la mej. Ingen skillnad. De rasar & ja vill inte vara med här längre.
Du förstår inte.. Du tror att allt detta har vart lätt för mej.. De har de verkligen inte kan ja lova dej. De har vart svårare än ngt annat. Jag älska dej med de va tvunget att hända. Även om de ändå var för sent.. Ibland önskar ja att ja aldrig träffat dej. Då hade ja inte behövt sakna dej nu. Men alla dessa minnen.. Även om ja ibland vill glömma, för de gör för ont att tänka på de.. Men ja skulle inte vilja förlora dom för ngt i världen..
Nu måste jag bara bevisa för mej själv att jag klarar av att gå vidare..
Jag är inte lycklig längre
Kommentarer
Postat av: Mia.
jag vill göra dig lycklig :*
Trackback